APOIU SOSIÁL INAN-AMAN SIRA HODI HADIA OAN SIRA NIA DEZEMPEÑU APRENDIZAJEN

Estudante ESG. Lere Anan Timur Lospalos iha sala aprendizagem

Esensialmente, edukasaun maka esforsu umanu ida ne’ebé konxiente atu orienta estudante sira ba maturidade ne’ebé hatán ba nesesidade sira sosiedade nian. Iha mundu edukasaun nian, diskusaun barak liu foka ba estudante sira no sira nia dezenvolvimentu. Labarik sira la’ós de’it objetu edukasaun nian, maibé iha sira nia potensiál rasik, ne’ebé orienta liu hosi edukasaun, nune’e sira bele dezenvolve tuir tempu. Labarik sira mak jerasaun tuir mai, ne’ebé loron ida sei kontribui ba dezenvolvimentu mundu ida ne’e nian.

Labarik sira ho idade eskola SECUNDÁRIA presiza apoiu sosiál hosi sira-nia inan-aman, tantu iha eskola no iha uma, atu nune’e sira sei dezenvolve motivasaun no realizasaun akadémika ne’ebé forte, ho nivel aas, ne’ebé bele sai hanesan fundasaun bázika ba sira-nia sobrevivénsia dixiplinadu iha sosiedade ida ne’ebé diversu.

Labarik sira nia kriatividade la mai naturalmente, maibé mai hosi esperiénsia edukasionál no hanorin sira hosi sira nia ambiente, tantu família no ambiente sosiál luan liu. Hanesan Kartini Kartono hateten iha nia livru, “Edukasaun iha ambiente família nian maka inísiu no sentrál ba labarik ida nia kreximentu no dezenvolvimentu bainhira sira sai ema ne’ebé maduru.”

 Iha ambiente família nian, ne’ebé baibain hanaran instituisaun edukasionál informál sira, inan-aman sira instintivamente ka naturalmente sente interese no espera katak sira nia oan sira sei sai indivídu independente no auto-sufisiente. Inan-aman sira maka determinante prinsipál sira hodi forma sira nia oan sira nia atitude sira iha futuru, tanba labarik sira nia enkontru dahuluk ho ambiente esternu maka iha família laran. Tanba ne’e, inan-aman sira tenke komprende katak labarik sira presiza tebes sira-nia ezemplu no orientasaun, tantu morál no materiál, atu navega no navega mundu ne’ebé luan, ho ninia dezafiu oioin ne’ebé bele influensia no fó perigu ba sira-nia personalidade. Ida-ne’e bele akontese se labarik sira laiha koñesimentu adekuadu hosi sira nia família.

Ba labarik sira atu aprende ho di’ak, ho badinas, no atinji rezultadu sira ne’ebé hakarak, apoiu sosiál maka krusiál. Apoiu sosiál maka konfortu, atensaun, apresiasaun, no forma asisténsia sira seluk ne’ebé maka ema ida-idak simu husi ema ka grupu seluk (Sarafino, 2002).

Husi hanoin hirak iha leten, bele dehan katak apoiu sosiál maka konfortu fíziku no psikolójiku, atensaun, apresiasaun, no forma asisténsia sira seluk ne’ebé ema ida-idak simu hosi ema ka grupu sira seluk.

Haree ba posibilidade ida-ne’e, maka responsabilidade inan-aman sira nian atu orienta, eduka, no enkoraja sira nia oan sira ho apoiu sosiál ne’ebé aliña ho valór sira moris nian iha aprendizajen. Ida-ne’e garante katak sira dezenvolve morál exelente (have noble morals) sira no sai indivídu sira ne’ebé maka piadozu.

Kuandu hasoru dezafiu sira iha mundu neʼe neʼebé bele fó perigu ba sira-nia moris diʼak, sira bele tahan no manán dezafiu sira-neʼe tuir buat neʼebé sira-nia inan-aman no sira-nia relijiaun hanorin ona ba sira. Tempu sira sempre muda, no tempu sira ne’ebé labarik sira sei hasoru sei diferente tebes hosi sira ne’ebé sira nia inan-aman esperiénsia.

Tanba ne’e mak importante tebes ba inan-aman sira atu eduka no orienta labarik sira hahú husi idade ki’ik, tuir sira-nia instintu naturál. Tanba ne’e, papél inan-aman nian iha edukasaun ba sira nia oan sira maka krusiál.

Agora daudaun, inan-aman barak mak haruka sira-nia oan ba eskola ho esperansa katak sira sei hetan edukasaun atu lee, hakerek, no komprende hanorin moral relijiaun nian. Maibé, maski valór relijiozu sira hanorin iha eskola sira, inan-aman sira labele husik de’it sira nia oan nia edukasaun relijioza iha eskola deit. Sira mós tenke hanorin sira-nia oan, hanorin husi sira-nia relijiaun iha uma atu komplementa lisaun neʼebé sira hetan liuhusi dixiplina eskola nian.

Ida-ne’e nesesáriu tanba simplesmente imposivel atu husik de’it sira nia oan sira nia edukasaun relijioza ba eskola, iha ne’ebé tempu limitadu. Profesór sira tenke kobre materiál iha tempu ne’ebé maka atribui ona. Ida-ne’e bele lori profesór sira halai hasoru tempu atu atinji alvu kurríkulu nian, no sira la hó atinji rezultadu sira ne’ebé hakarak.

Haree ba realidade ida-ne’e, hakerek-na’in buka atu hatene (researching) to’o iha ne’ebé maka apoiu sosiál inan-aman nian hadi’a labarik sira-nia realizasaun akadémika, tantu iha eskola no iha uma.

*

Hakerek textu :  Gabriel Ribeiro da Cruz, L.Ed., M.Si.

Administradór

Administradór website Ensinu Sekundária Jerál Lere Anan Timur Lospalos responsavel ba jestaun no atualizasaun ba konteúdu no informasaun importante ligadu ho atividades hotu iha eskola.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *